Om varje tanke kan få vila i varsin sten en liten, liten stund...

Nej, jag håller inte på att bli galen, jag vet att det inte går att samla tankar i stenar hur praktiskt det än vore.

Detta att skriva, att formulera och låta tankarna komma ut och bli läsbara, det är lika skrämmande varje gång jag försöker.

I snart tre år har jag lagt ut ett foto per dag i en blogg. Ibland bara en titel till fotot, ibland ett par rader.

Längtan efter att skriva mer igen har vaknat och för den sakens skull har jag väckt min gamla Andasin till liv igen. 

Vart det leder vet jag inte. Behöver inte veta. Inte nu. Ännu.

Minnen

Ibland blir drivet att riva ut en bild ur en tidning så stark. Oftast handlar det om en bild på ett djur. Jag vill skicka bilden till mamma för jag vet att hon hade kunnat riva ut exakt samma bild. Sätta den på anslagstavlan och spara den bland alla inspirationsbilder.

Fast jag river inte ut bilder från tidningar längre. På sin höjd tar jag en printscreen och sparar bilden som inspiration ett tag. Numer är mitt mesta tidningsläsande digitalt.

Jag kan se i mörkret av Karin Fossum

Riktor arbetar på ett vårdhem och hans stora nöje är att plåga vårdtagarna på de mest otäcka sätt. Riktor är en enstöring som inte umgås med människor på sin fritid. Han brukar gå till parken och där sitter han på en bänk och studerar andra återkommande besökare till parken. På ett sätt känner han de här andra och det gör att han inte känner sig så ensam som han är? Så tolkar i varje fall jag hans återkommande besök i parken. Efter en tid lär han känna Arnfinn, en alkis som liksom han själv regelbundet besöker parken. Han bjuder till och med hem Arnfinn till sig. Det händer några gånger till den dag när Riktor ser Arnfinn själa pengar ut Riktors plånbok och då brister någonting inom Riktor.

Jag kan se i mörkret är en mörk och otäck historia. Den griper tag och lämnar knappast en läsare oberörd.

Bokreafunderingar och byta bloggplats?

Funderar alltså på att byta till wordpress även för bokbloggen. Bygga upp den under en tid och sedan hänvisa härifrån och dit. Trivs bättre med wordpress.
En av anledningarna är att jag vill kunna blogga via iPhonen enkelt men där vet jag inte vilket som är enklast, wordpress eller blogger. Någon som vet?

Och så var det ämnet bokrea för snart är det dags igen.
Förr brukade jag bära hem tunga kassar från bokhandlarnas reor. Både av förbeställda exemplar och spontaninköp.
På senare år har det blivit allt färre bokreafynd.
Varför?
Kanske för att jag läser mindre. Lyssnar mer. Inte tar mig lästiden.

Jag har snokat lite på internetbokhandlarnas bokreor inför året och kikat på vad som kan vara värt att beställa. Inte beställt något dock.
För det är inte bokrea riktigt, tycker jag. Jag vill gå där och välja och känna och dofta och fynda. Lika mycket vill jag det som jag inte vill ut och trängas bland alla andra som vill fynda... En ekvation som inte riktigt går ihop.

Funderar på att kika på min Boktolva och se vilka böcker jag kan beställa från rean utav dem. Det kanske jag gör.
Samtidigt som jag då känner att jag borde gå till biblioteket mer också. Där var jag också mycket oftare förr och bar hem låneböcker av olika slag.

Det får kanske bli en blandning av alltihop. Och så ett besök på Partille Bokhandel för det är en väldigt trevlig affär. SF-bokhandeln får också ett besök men det tar jag nog lite längre fram.

Mobilbloggande - funkar, funkar inte?

För att hålla igång bokbloggen något tänker jag att det bör vara smidigt att skriva inlägg via mobilen. Detta är alltså mer ett test för att se hur det verkar.
Lyssnar gör jag fortfarande på C.S Lewis 'The horse and His Boy'. Det är den utav Narniaböckerna jag aldrig riktigt fastnat för. Därför tar den tid och jag växlar med andra böcker och musik.

Felpostat

Hm, mina inlägg hamnar fel ser jag. Får försöka ordna till det hemma.

Uppdateringar

Jag ser att jag inte uppdaterat mina sidor här, med bloggar jag läser mm. Av allt jag gör är det detta som kommer på efterkälken allt som oftast. Det kommer, en regnig dag i februari känns som en bra dag att fixa till den här sidan något.

Håller för övrigt på att läsa "Båten". Fullkomligt älskade den första novellen. Sen kom jag av mig, fortsätter läsa ett par sidor innan sömnen om kvällarna men har inte riktigt rättvist fokus för den tror jag.
Återkommer om detta med.

Från Vampyrer till Narnia

Som jag nämnt tidigare använder jag flitigt Storytel som en väg in i böckerna. Det är en utomordentlig tjänst och jag åker buss, spårvagn, promenerar, spelar dataspel, städar (när det händer), med böcker i öronen.


Efter att ha sett den ena Twilightfilmen under hösten blev jag nyfiken på hur det skulle gå för Bella och Edward så jag lyssnade i rask takt på både New Moon - När jag hör din röst och Så länge vi båda andas. Båda av Stephenie Meyer.
Jag förstår varför hennes böcker nått en stor publik. Det är lättsmält romantik med inslag av spänning. Det har varit bra avkoppling när jag inte orkat så mycket annat några dagar. 


Efter dessa vampyrhistorier lyssnade jag på Felicia Försvann av Felicia Feldt. En otäck historia om en barndom fylld av misshandel, alkohol, övergrepp och en trasig familj. Att det är Anna Wahlgrens ena dotter som skrivit boken kan ingen ha missat? Vad är sant och vad är fabel? Jag vet inte men boken är ett knytnävsslag. I korta kapitel framträder minnesbilder från en barndom som inte var vad den borde ha varit. 


Efter detta gick jag tillbaka in i fantasin och började lyssna på böckerna om Narnia av C.S. Lewis. De böckerna har följt mig hela livet. Det började med att min mamma läste de för mig medan jag satt och ritade, efter det har jag läst de flera gånger själv. Jag har en längre tid tänkt att läsa om dem men passar nu på att lyssan på dem istället.
De två första har jag avverkat än så länge: The Magicians Nephew och The Lion, the Witch and the Wardrobe.

Jag har lyssnat

Jag har lyssnat på en del den senaste tiden. Återkommer strax om vilka böcker jag lyssnat på.

Änglamakerskan av Camilla Läckberg

 Jag har läst alla Camilla Läckbergs deckare och jag brukar tycka att de är underhållande och bra. De sista två tyckte jag dessvärre saknade något, eller fick en känsla av att de hastats fram.
 Hennes senaste, "Änglamakerskan", är dock riktigt bra. Nu har jag inte läst en utan valade att lyssna på den via Storytel, en tjänst jag använder för att hinna med mer läsande. Jag har förstått att många stör sig på de kursiva styckena i Läckbergs böcker. Det brukar jag inte göra utan jag tycker snarare att det är de bitarna från dåtid som ger historierna en annan vinkel som tilltalar mig. Att lyssna på en bok gör att jag inte sett de kursiva styckena men jag förstod vilka de var och även denna gång väckte de bitarna nyfikenheten till att få veta mer om vad det var som hände.
 I Änglamakerskan kommer Ebba tillbaka till sitt barndomhem som hon inte besökt sedan hon vid 1-års ålder lämnades kvar där när resten av hennes familj försvann. Ebba kommer dit tillsammans med sin man och medan de börjar renovera huset börjar saker hända som får både polisen och (givetvis) Erika att nysta efter samband mellan dåtid och nutid.
 
Nu ser jag fram emot Läckbergs nästa bok, och om jag minns rätt har jag hört att hon nu ska skriva en bok med större mellanrum än tidigare. Låter bra.

Boktolva 2012

Nu har jag valt några författare som jag vill läsa nästa år. Det blev drygt 12 stycken men minst tolv av dem tänker jag läsa under 2012.

Det är Enligt O som har den här utmaningen hos sig och det ska bli roligt att både läsa och se hur det går för andra Boktolvare. 

Inom parentes har jag skrivit några boktitlar och det är för att det är böcker jag haft på en att läsa not ett bra tag och då kan jag lika gärna passa på att läsa just de böckerna.

Förutom Stephen King har jag inte läst något av de andra författarna tidigare. Att King står med beror på att jag inte läst något av honom på säkert tjugo år.

Carin Gerhardsen

Jessica Schiefauers (Pojkarna)

Kate Morton

Lina Forss

Martin Jerns (Affektion)

Muriel Barbery

Måns Kallentoft

Naima Chahboun

Nam Le (Båten)

Neil Gaiman (The Graveyard book)

Nick Hornby

Sara Stridsberg

Sarah Waters

Stephen King (Under kupolen)

Stewe Claesson (Mördaren är död)

Nu blir detta en Bokblogg

Jag vill ha en plats där jag samlar mitt läsande och nu får den här bloggen bli just det.
Mina bilder visar jag redan både på hemsidan och en-bild-om-dagen-bloggen.

Eftersom jag vill läsa mer än vad jag tar mig tid till att göra tänker jag utmana mig själv till en Boktolva för 2012. Idén har jag fått från Enligt O, en bokblogg som verkligen inspirerar mig till att vilja läsa mycket mer än vad jag gör. Och som Enligt O skriver så händer det ju faktiskt ingenting om jag inte får läst böckerna.

En Boktolva är att under ett år läsa tolv författare som jag inte läst förut. Innan året är slut kommer ett inlägg om vilka författare jag väljer. Det blir som en första utmaning.

Jag lyssnar en del på böcker, en annan form av läsande. I boktolvan kommer jag dock inte ha med ljudböcker.

Min första bokmässa

För det första; vad trodde jag? Att det bara var att gå in? Gud så naivt! Redan innan jag hoppar av spårvagnen vid korsvägen ser jag köerna som ringlar sig kring mässans byggnader. Fast egentligen märktes det redan på spårvagnen som var knökfull till sista ståplats. De flesta skulle säkert just till bokmässan. Några skulle till Liseberg och några fåtal satt kvar och åkte vidare.

Nåja, det var bara att knata iväg och ställa mig sist i en milslång kö. Då får jag reda på att vid en annan ingång är det ingen kö alls. Raska steg runt huset och upp på andra våning, där jag möttes av, om inte en lika lång kö, så ändå en kö.

Tills det kom en vänlig vakt och sade att "där borta, där är kön en tredjedel av den här". Så jag knatade iväg igen och ställde mig i dagens tredje kö. Den var kort. Jag kom in snabbt och insåg att människorna jag sett köa utanför var få i jämförelse med hur många som tagit sig in redan och vimlade runt.

Vimlade runt kan jag kalla det jag sedan gjorde i några timmar. Jag gick och jag gick, ganska planlöst och stannade upp lite då och då och tittade på människor, på böcker, på författare och sedan gick jag lite till.

Jag missade inte Amanda Hellbergs signering halv tre men det var mest för att jag hittade platsen en timma i förväg och inte vågade gå därifrån med risk att inte hitta tillbaka. Jag köpte hennes senaste i pocket, som jag läst, men fick den signerad till min kompis i banvaktarstugan som inte läser så mycket, men jag tror att "Döden på en blek häst" tilltalar henne. Jag sade till Amanda att jag följer hennes blogg, läst hennes böcker och att hon är en inspirationskälla. Sen gick jag därifrån.

Bloggminglet letade jag mig fram till också lagom till strax före fyra när det skulle börja. Vilket fint initiativ! Vem vet, till nästa bokmässa kanske jag läst lite mer igen och tom bokbloggat något mera igen så jag kan känna att jag hör hemma där.

Krasst; jag är ingen minglare. Jag blir stum och stel och blyg. Så ni som var där, som faktiskt kände igen min blogg (!) fast jag knappt skriver här och verkligen inte om så mycket böcker just nu, jag smet ganska snabbt och jag hoppas ni hade trevligt! Det var flera av er som jag kände igen, som jag hade velat gå fram till och berömma era bloggar.

Det kanske blir fler tillfällen, nya bokmässor, vem vet ;)

Imorgon åker jag hur som helst tillbaka för lite mer bokmässande. Då något mer planerat. Och med en kartläsare vid min sida så jag slipper gå så mycket vilse.

När jag inte bokbloggar finns jag för övrigt här och här. Bilder och mera bilder.

Vad jag har lärt mig idag

Idag har jag kommit fram till att jag aldrig skulle vilja jobba under mig själv. Att ha mig själv som chef är inget jag rekommenderar. Är det bra eller dåligt? Jag vet inte. Men jag vet att jag är krävande. Lika krävande mot andra som mot mig själv.

Jag har också lärt mig att jag aldrig, aldrig får gjort så mycket som jag tror att jag ska få gjort. Alltså av den tiden som är efter halv fyra på eftermiddagen tills det blir sängdags.

Imorgon kommer det upp ett nytt photshoprecept på moderskeppet, det ser jag fram emot. Då kanske jag kan testa något nytt och det är inspirerande och utvecklande.

Livet är inte svart och vitt. Det har jag inte lärt idag, men blivit påmind om. Jag är glad att jag lever med färgskalor och gråskalor. Att jag uppskattar skiftningar och nyanser.

Den här månaden har jag mycket att se fram emot, det uppskattar jag. Det blir spa, bokmässa, Karlstadresa.

Nu är det natten. Sov gott.

Utvecklas

Så om jag ger mig den på att jag ska utvecklas i mitt bildskapande så måste det gå vägen, eller hur? Jag tittar på bilder, jag läser photoshopguider, jag kommenterar andras bilder, jag lägger upp foton i bloggar, fotosidan, forum för att genom andras kommentarer kunna utvecklas och lära mig nya saker, nya vägar.

Det har inte blivit Snäckan och måleri de här fridagarna. Däremot har det varit trevliga dagar och jag har fotograferat massor. Bilden här ovan är tagen när maken och jag nästan var framme i Falkenberg i lördags, det regnade och var regndroppar på bilrutorna. Ingen direkt bildkvalité men som bild funkar den ändå, tycker jag.

I morgon vardag igen. Fyllt frysen med matlådor för veckan som kommer. Allt för att kunna bildskapa istället för att laga mat om eftermiddagarna.

Ledig tid

På ett vis är det här en vilodag, en dag när jag mest kommer att lata mig känner jag. Inne på andra kannan kaffe och dataspel hägrar en stund till. Får inte riktigt grepp om en PS-grej så det får vila lite, tror det lossnar när jag tittar på det senare. Eller en annan dag snarare.

Vilodagar behövs. Eftertanke.

Idag var jag annars inställd på att gå till Snäckan och leka med färger. Akvarell. Regnet öser ner utanför och tanken på att då gå iväg, komma dit dyngsur för att försöka måla och sedan gå hem igen lockar inte direkt. Det finns flera dagar.

Höstknutar

Slår knut.

Alla tankarna trängs och alla bilderna vill fram. Vardagsjobbet tar så otroligt mycket tid och energi, även om jag även där försöker tänka så fritt jag bara kan emellan uppgifterna som är en helt annan jag. Den jag som är arg och rivig och säkert ser sur och butter ut hela tiden.

Jag kan tänka på min älskade make och bubbla inombords av glädje över hur lycklig jag är. Fram kommer det inte, inte där. Där är jag fasad. Tills den krackelerar. Det gör den oftast när jag blir så arg över någon oförätt att det enda som kommer fram är tårar istället för riktig ilska.

Och så längtar jag bort och hem varje timma. Varje timma som segar sig fram. Hem vill jag och måla, fotografera, redigera, skriva, vara.

Går det att starta eget? Det borde gå vid sidan om allt tills jag märker om det bär sig. Då skulle jag vara tvungen att visa bilderna och måla medvetet. Men kan det bära sig? Säljer ens konst?

Har jag drivet?

Eller blir det mera knutar, trasselsudd?

Lika mycket som hösten ställer mindre krav och ger ro för läsande och kreatvitet med mera med mera och så vidare ger det också knutar.

För med hösten kommer mörkret, bristen på dagsljus, och alldeles för fort är det vinter igen.

Höstknutar. Inte så förtjust i höstknutar även om hösten annars är väldigt tilltalande.

När ingen annan är vaken

Vaknar jag tidigt kan jag en stund njuta av lugnet, en kopp te, lite soffhäng och sedan bläddra bland bilder och tankar. Bildtankar ibland. Det är en skön stund på dagen och morse blev det en sådan. Turen till Käringön igår gav många bilder och vackra intryck.

Jag har snabbredigerat några av bilderna under dagen. Mest ändrat nivåerna något. Testa nya tekniker och lära mig nytt får det bli mer av en annan dag.

Vardag imorgon igen. Sedan, om jag inte minns fel fyra dagars ledighet. Åker bort gör vi något men kanske kan det bli lite ateljétid, det var länge sedan nu och färgerna väntar otåligt.

Tidigt

Eller är det mitt i natten när klockan ringer halv fem?

Ändrad ambition för dagen

Det har av olika anledningar blivit lite sömn senaste tiden. Inga hela sovnätter. Visserligen sov jag i ett sträck från det att jag lade mig igår vid elva till dess att klockan ringde kvart över fyra imorse men jag har nog försummat sovandet ett tag vilket gör att jag är väldigt, väldigt trött. Jag ska strax sova en stund. Ville först bara sitta här lite, för jag vet med mig att det inte blir senare ikväll.

Ambitionen för dagen var att jag skulle länka ut några bra fotobloggar jag hittat. Några riktigt bra inspirationssidor. Det kommer bara att bli fel och halvdant känner jag nu. Därför väntar jag. Det får bli en annan dag, förhoppningvis redan imorgon.

Jag hade också tänkt nosa på mera funktioner i bildredigering men jag får det inte att fungera, säkert endast för att jag är just för trött, så även det får vänta.

Vill så mycket, orkar just nu så lite.