De senaste åren har jag varje år velat fånga grönskan. Naturen när den vaknar efter vintervila är något av det vackraste, starkaste jag vet. Jag drömmer om att fylla penslarna med gröna nyanser och måla. Stora målningar och små.Sen blir det höst. Ungefär så. Och de gröna målningsförsöken jag gjort har inte alls stämt med min inre bild av hur bilderna ska bli. Det finns ingen konstnär som är så förfinad som naturen själv...
Nå, jag har inte gett upp ännu och en väg är att ta kameran i högsta hugg och fotografera och titta och måla vidare och använda fotografierna som de är.
Här är på väg till Härlanda Tjärn och jag får känslan av att det ska komma stora flodbåtar glidandes tyst på vattnet...
Det är så vackert med grönska! Det gör gott i själen!
SvaraRadera