av Inger Jalakas läste jag snabbt och otåligt. Snabbt för att den är lättläst, otåligt för
jag-vill-inte-veta. Det är fiktion med sanning som omslagspapper. Jag vill inte veta om den sortens ondska. Samtidigt är Jalakas berättarform fängslande och hon är väl insatt i utsattheten. Läs den om du vill ha en kriminalroman som underhåller och skrämmer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar