När jag var liten var jag omgärdad av djur. Djur var en sådan naturlig del i mitt liv att jag aldrig ens funderade på det. Här är ett gammalt foto på två av våra kattor från den tiden, Frida och Lotta. Den lille kattungen som nästan inte syns är Tarzan som sedan flyttade hem till en granne.
På fotot brevid är jag i en vagga från tiden före vi skaffade alla djur. Minnen. Och minnen som inte finns. I varje fall inte medvetet.
vad schysst det blev med de små tumnaglarna som byter bilder... det är dina bilder va?
SvaraRaderaJisses människa... du gör mig så läskigt glad och fyller mitt lilla hjärta med så mycket värme... tack för dina ord, tack som tusan.
SvaraRaderakram/smultris
Hej där. Vilken intressant blogg att återkomma till. Kreativiteten är en livsnödvändighet och nära vän till dig kan jag känna :-) Jag känner igen det där...
SvaraRaderaJa en fantastisk dag i solen
Varma hälsningar
Emma