torsdag 28 juli 2011

Tandvärk

Varför det blivit så vet jag inte, för jag var inte det minsta rädd för tandläkare när jag var barn. Sedan i 20-årsåldern odlade jag en tandläkarskräck som heter duga. Sedan några år går jag just därför till tandläkare en gång om året och till tandhygienist en gång om året. Så förra veckan började jag få tandvärk. Åkte iväg till en akuttid där det konstaterades karies under en gammal lagning. Lagning och karies togs bort och en tillfällig fyllning sattes dit. Fick inbokat en ordinarie tandläkartid i september. Allt frid och fröjd. Smärtan borta. Trodde jag. Under helgen som var stegrades tandvärken gradvis till dess att värktabletter inte hjälpte det minsta. Alltså, sjukskrivning måndag och tisdag och nytt tandläkarbesök på måndagen. Hos en ny tandläkare. Den här gången fick jag lugnande innan och det gjorde att han kunde ta bort delar av pulpan. Fick veta att tanden mer eller mindre var död. Skoj. Inte.
Hem igen. Försökte jobba på igår. Visserligen hjälpte tabletter men jag var tvungen att ta nya var fjärde timma, kunde inte sova ordentligt och kände mig mer som ett vrak än en människa.
Nytt samtal till tandläkaren imorse, ny tid inbokad hos ännu en ny tandläkare. Semestertider säger jag bara.. Bad redan över telefon att tanden ska dras, de rotfyller inte på akuttider och jag tror inte att jag skulle klara av en rotfyllning ändå. Det är, nej, det VAR en kindtand ganska långt bak i överkäken och nu är den borta.
Smärtfri/tablettfri är jag såklart inte riktigt ännu. Jag utgår däremot att jag kommer att få sova inatt.
Bara det att jag sitter här tyder på att jag är tillbaka igen. För borta har jag varit. Jag har inte läst, ens bloggar, inte skrivit, målat, fotat eller något annat vettigt. Allt fokus har legat på smärtan. Dåsat i soffan framför serier och sneglat på senaste nyhetsrapporteringarna från Norge. Nu kan jag flytta fokus framåt igen.

Mot att det imorgon blir Harry Potter på bio. Äntligen!
Och att gamla pappa fyller år på lördag och vi då ska gå ut och äta middag tillsammans med honom.

Nu ska jag läsa ifatt mig på några bloggar medan jag väntar på att maken kommer hem med något gott att dricka. Det tycker jag att jag är värd just nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar